Lina Nyberg: Musikernas ekonomiska situation är ohållbar
2010-02-05 02:00
Foto: Nina Varumo
Många musiker skäms för att berätta om hur lite de tjänar när de möter människor utanför branschen.Det skriver Lina Nyberg, jazzsångerska och ordförande i nätverket IMPRA, i en självutlämnande artikel på OJ:s debattsida.
"Vi betalar för att turnera och göra cd-skivor", skriver hon. "Det är
musikerna själva som är de största sponsorerna av musiken".
Lina Nyberg anser att situationen är ohållbar och någon seriös diskussion bland musiker och arrangörer, förs inte
Svenska Jazzmusikanter behöver stöd och uppmuntran!
Den Svenska Jazzen håller en otroligt hög standard och kvalitet!
Inom alla Jazzgenrer vill jag påstå. Det filas, spelas och övas som bara den i stugor och kammare.
Har man Jazz som intresse eller hobby och utövar någon form av spelande själv så är det ett ständigt lärande, övande, utforskande av harmonier och lyssnande.
Det ingår i Jazzens musikform, det vet alla som utövar musikformen, det kallas ibland för \"the Jazz tradition\".
För många amatörer är det ett \"slit\", men oftast ett roligt slit, som kan eller få ta den tid man själv vill avsätta.
Alla är vi olika, och det är likadant för jazzmusikanterna, en del har otroligt lätt för att lära, har \"begåvningen\" och allt vad det heter. En del får kämpa som tusan för att nå sina mål.
Men alla har inte akademisk skolning i musikteori/lära, den får man forska på själv, eller fråga, snacka med andra osv. Det är \"The Jazztradition\" i högsta grad, för det var så musikformen började en gång och har fortsatt, även om det idag finns många sofistikerade självstudiemetoder att tillgå.
De som vill satsa allt, väljer någon form av akademisk musikutbildning genom någon högskola eller dyl. Något som man oftast får betala själv. Yrkesvalet kan bli musiklärare eller solist/arrangör.
Med intresset för Jazzmusik/improviserad musik som yrkesmusiker är det ett \"konstnärsliv\" som gäller. Ett liv som man självmant väljer, just för sin kärlek till den musikform som man älskar.
Men kan man som Jazzmusikant på heltid leva på sin musik?
Samma elände har förföljt alla duktiga jazzmusikanter i alla tider, frågan har blött och stötts i många år och olika sammanhang.
Mitt svar blir ett: Nja.... knappast, om du vill leva under drägliga ekonomiska förhållanden. Trots detta kämpar dessa eldsjälar vidare, det är mer än beundransvärt!
Läs Lina Nybergs artikel i OJ. Click it!
Lyssna också på debatten som gick i radion.(länk i OJ) Intressant!
För att få ett ännu mera levande jazzliv och drägligare ekonomiska förhållanden för Jazzmusikanternas vilkor behövs det resurser.
Dessa resurser finns, potentialen ligger hos arrangörerna/jazzklubbarna i Sverige. Men även hos musikanterna själva genom en bra och genomtänkt strategi som kan ske genom effektiv marknadsföring bl.a. -Men det krävs mer än så... Jazzklubbarna i Sverige borde vara lite mera varsamma/omtänksamma om våran svenska kulturskatt som heter Svensk Jazz. Dels genom att försöka ge mer speltillfällen till grupper/musikanter, dels genom samarbete klubbar emellan. Det under lättar i \"logistiken\". Dels genom ett bra gage. Då kräver detta att marknadsföringen sker på ett bra och proffsigt sätt. Mycket ligger alltså på Klubbarna/arrangörerna, men även på musikanterna själva, just genom ett brett samarbete. Då tror jag att man kan både nå ut med sin musik, nå en bredare och större publik.
Så alla klubbar i Sverige, vad väntar ni på?
Låt den Svenska Jazzmusiken flöda över nejder, gator och torg!
Musikalliansen förstår tydligen inte frilansmusikerns villkor om det är som Maggi beskriver. Det är inte utan att man börjar tänka på det gamla \"Jaså, är Du musiker? Vad gör Du på dagarna då?\"
Vinn Monicas hågkomster som ljudbok - inlästa av Z själv!
Minnesparken Zetterlunden i Stockholm är invigd, nära det hus där Monica bodde under sin Stockholmstid. Att hon ursprungligen kom från Värmland står klart för den som hör henne läsa sina hågkomster.
Men i vilken värmländsk stad föddes Monica Zetterlund? Den som vet det har chans att vinna ett ex av Monica Zetterlunds memoarer som ljudbok, eller Hågkomster ur ett dåligt minne som hon föredrog att kalla dem.
Tisdag 7/9 P2 live jazz 19.30 - 21.30 Nils Landgren med vänner 1. Nils Landgren: trombon, sång och Michael Wollny: piano 2. Bach med nya ögon 3. Nils Landgren Funk Unit
Jazzlandet 21.30 - 22.30 - Världens bästa fusiontrummis, Morgan Ågren. - Pianisten Cecilia Persson på egna ben med sin nya kvartett. - Rapport från en jazzhiss i san Diego. - Höstmogna skivor.
Onsdag 8/9 Jazzlandet 12.30 - 13.30 Repris från tisdagen
Fredag 10/9 P2 Live jazz 22.00 - 24.00 Cecilia Persson kvartett.
Söndag 12/9 Swing 18.00 - 19.00 Leif Andersson, en odödlig radioröst. Ny musik med Sidsel Storm, Catherine Russell och den koreanska sångerskan Youn Sun Nah. Dessutom gamla godingar med alltifrån Dizzy Gillespie och Roy Eldridge till Red Mitchell.
Kommentarer
Den Svenska Jazzen håller en otroligt hög standard och kvalitet!
Inom alla Jazzgenrer vill jag påstå. Det filas, spelas och övas som bara den i stugor
och kammare.
Har man Jazz som intresse eller hobby och utövar någon form av spelande själv så är det ett ständigt
lärande, övande, utforskande av harmonier och lyssnande.
Det ingår i Jazzens musikform, det vet alla som utövar musikformen, det kallas ibland för
\"the Jazz tradition\".
För många amatörer är det ett \"slit\", men oftast ett roligt slit, som kan eller få ta den tid man själv vill avsätta.
Alla är vi olika, och det är likadant för jazzmusikantern a, en del har otroligt lätt för att lära, har \"begåvningen\" och allt vad det heter. En del får kämpa som tusan för att nå sina mål.
Men alla har inte akademisk skolning i musikteori/lära, den får man forska på själv, eller fråga,
snacka med andra osv.
Det är \"The Jazztradition\" i högsta grad, för det var så musikformen började en gång
och har fortsatt, även om det idag finns många sofistikerade självstudiemeto der att tillgå.
De som vill satsa allt, väljer någon form av akademisk musikutbildning genom någon högskola eller dyl.
Något som man oftast får betala själv.
Yrkesvalet kan bli musiklärare eller solist/arrangör.
Med intresset för Jazzmusik/improviserad musik som yrkesmusiker är det ett \"konstnärsliv\" som gäller.
Ett liv som man självmant väljer, just för sin kärlek till den musikform som man älskar.
Men kan man som Jazzmusikant på heltid leva på sin musik?
Samma elände har förföljt alla duktiga jazzmusikanter i alla tider, frågan har blött och stötts
i många år och olika sammanhang.
Mitt svar blir ett: Nja.... knappast, om du vill leva under drägliga ekonomiska förhållanden.
Trots detta kämpar dessa eldsjälar vidare, det är mer än beundransvärt!
Läs Lina Nybergs artikel i OJ. Click it!
Lyssna också på debatten som gick i radion.(länk i OJ)
Intressant!
För att få ett ännu mera levande jazzliv och drägligare ekonomiska förhållanden för Jazzmusikantern as vilkor behövs det resurser.
Dessa resurser finns, potentialen ligger hos arrangörerna/jazzklubbarna i Sverige.
Men även hos musikanterna själva genom en bra och genomtänkt strategi som kan ske
genom effektiv marknadsföring bl.a.
-Men det krävs mer än så...
Jazzklubbarna i Sverige borde vara lite mera varsamma/omtänksamma om våran svenska kulturskatt som heter Svensk Jazz.
Dels genom att försöka ge mer speltillfällen till grupper/musikanter, dels genom samarbete
klubbar emellan. Det under lättar i \"logistiken\".
Dels genom ett bra gage.
Då kräver detta att marknadsföringe n sker på ett bra och proffsigt sätt.
Mycket ligger alltså på Klubbarna/arrangörerna, men även på musikanterna själva, just genom
ett brett samarbete.
Då tror jag att man kan både nå ut med sin musik, nå en bredare och större publik.
Så alla klubbar i Sverige, vad väntar ni på?
Låt den Svenska Jazzmusiken flöda över nejder, gator och torg!
Läs OJ!
Framför Svensk Jazz!
Den är bra, bättre än du tror!
Roff Jazze.
MYCKET bra analyserat och beskrivet. Skicka det till kulturministern och Musikerförbunde t.
Lars Sjösten
RSS-flöde för kommentarer på denna post.