Johnson, Folke - trombonist

2 maj 1914 – 4 november 1975

Johnson-Folke-1942

Folke Johnson, bland kolleger känd under namnet "Seglarn", var född i Göteborg, fick piano- och fiollektioner som barn och tilldelades 13 år gammal en basun i folkskolans orkester.

Efter skolan arbetade han på ett advokatkontor men bestämde sig 1933 för att bli yrkesmusiker,  köpte en trombon, och spelade 1934-35 i Pierre Collianders orkester, bland annat på Liseberg. Han lärde sig också att spela kontrabas, vilket förblev hans biinstrument under många år.

Därefter spelade han i Bornys orkester på Björkmans dansinstitut i Göteborg innan han 1938 engagerades i Gösta Jonssons orkester för en skandinavisk turné till Oslo, Köpenhamn och Stockholm med franske sångaren och filmcharmören Maurice Chevalier. Samma år flyttade han till Stockholm och fick engagemang säsongen 1938-39 i Seymour Österwalls orkester på Nalen. Därpå blev det sommarturné med Gösta Jonsson och teaterengagemang, först på Folkan i Göteborg och därefter med Eskil Eckert-Lundins orkester på Chinarevyn i Stockholm.

Med danske violinisten, och revykapellmästaren Harald Mortensen (1891-1970) for han1940 till Tyskland på sju månaders turné, slog sig därefter ned i Berlin, där han var flitigt verksam och högt avlönad bland annat som studiomusiker: svenske Folke Johnson står med i flera av de orkestersättningar som anges för de inspelningar för radio och skiva som gjordes av amerikanska jazzmelodier med tyska propagandatexter sjungna på engelska, som senare utgivits på LP och CD.

I Berlin fick han "en oerhörd rutin genom att spela i radio, på grammofon och till dans från 8 på morgonen till 12 på natten varje dag och i såväl små band som i stora orkestrar efter amerikanskt mönster och med fullt moderna arrangemang, står det i den nedan angivna OJ-artikeln i april 1945 som också noterar att han är "en förnämlig trombonist, såväl solist som ensemblemusiker". Fast, heter det vidare, "1943 hade han fått nog av Tyskland, for hem och fick jobb hos Malte Johnson i Götet".

1944 sommarturnerade han åter med Gösta Jonsson och dennes "rytmiska revy", och han hade även engagemang med Gösta Törner samt i Arne Hülphers orkester på Södra Teatern i Stockholm, innan han lämnade musikeryrket vid mitten av 1940-talet, kanske främst till följd av att han gjort sig impopulär bland de flesta kolleger genom sin förtjusning i nazi-Tyskland och sin långvariga vistelse där.

Han arbetade fortsättningsvis på kontor, från 1966 som kyrkokamrer i skånska Perstorp där han också var med i kyrkokören och spelade i en kammarorkester. Hans mer än tio år yngre bror var basisten och orkesterledaren Gunnar Johnson (se särskild artikel).

Artiklar:

Svenskt Stjärnalbum , OJ 4/1945

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

                                                                                             

Annonser