Den kulturella nedmonteringen fortsätter - jazzarkivet härnäst!

Publicerad torsdag, 14 februari 2013 19:00

Skriven av OJ

I en begränsad krets har en intensiv mejlväxling pågått de senaste dagarna, initierad av ett mejl från Roger Bergner, ansvarig för jazzavdelningen på Svenskt Visarkiv.

OJ återger här Rogers mejl, och några av de många oroade kommentarer som det gett upphov till.

Nu hoppas vi debatten kan sprida sig bland OJ:s läsare!

Debatt: Hur mycket tillväxt för kulturen genererar Tillväxtverket egentligen?

Publicerad torsdag, 02 augusti 2012 09:54

Skriven av Janne Kullhammar

Mitt namn är Janne Kullhammar, musiker och grundare/rektor/trumlärare musikskolan Musikania (www.musikania.se).

Jag bryter nu min semester då jag blir så oerhört arg och besviken över hur Tillväxtverket hanterar våra skattemedel där en av deras vinprovningar istället skulle kunna göra skillnad bland annat i min verksamhet.

Gustafsson vs. Gustafsson

Publicerad måndag, 26 september 2011 12:31

Skriven av Olle Hernegren

En stundtals het debatt har utspunnit sig efter att saxofonisten Mats Gustafsson intervjuades i OJ 3/11 och då framförde synpunkter på trumpetaren Wynton Marsalis. Ta del i debatten!

Ner med alla kulturgangsters!

Publicerad söndag, 13 mars 2011 19:00

Skriven av Mats Werner

Är de verbalt begåvade och utåtriktade jazzmusikerna ett minne blott? Är Statens Musikverk en stalinistisk skapelse? Läs och kommentera Mats Werners inlägg på OJ:s debattsida:

Dagens Nyheter anordnar något de kallar Kulturdagen och puffar för arrangemanget med stora helsidesannonser och ett späckat dagsprogram.

Men inte en blå ton! Inte en jazzmusiker så långt ögat kan nå! Jag skrev till Jazzriksförbundet (SJR) och FSJ och frågade: Finns det inte längre några verbalt begåvade och utåtriktade jazzmusiker? Hänger alla introvert över klaviaturer och bassträngar? Vem säger "Ner med alla kulturgangsters" idag?

ROT och RUT - varför inte KULT-avdrag?

Publicerad torsdag, 30 december 2010 19:01

Skriven av Karina Kampe

När jag träffar människor och berättar om min vardag som musiker blir jag ibland skrämd av hur stor okunnigheten om mitt yrke är. Det händer till och med att jag undviker att tala om vad jag arbetar med.

Det är dumt, men när jag för femtielfte gången blir avbruten av ett, ”Åh vad det låter härligt, jag har också alltid velat sjunga” är det något som tystnar inom mig.

Missförstå mig inte, jag tycker denna längtan efter att brista ut i sång är fantastisk. Att sjunga är ju mitt livselixir, min passion, mitt sätt att uttrycka mig.